.png){kind=small}
Arkitekt eller konstruktör – vem behöver du vid ombyggnad?
När en bostad ska byggas om uppstår ofta frågan: behöver vi en arkitekt, en konstruktör eller båda?
Det beror på vad som ska förändras.
Arkitektur och konstruktion är olika delar av ett byggprojekt, men vid exempelvis en större ombyggnad eller tillbyggnad behöver de ofta förhålla sig till samma lösning.
När är arkitekten aktuell?
Arkitektarbetet kan exempelvis handla om hur huset ska disponeras och utformas.
Det kan vara aktuellt när ni vill:
förändra planlösningen
bygga till huset
skapa nya rum
förändra fasaden
arbeta med nya fönster eller dörrpartier
undersöka alternativa lösningar
ta fram arkitektritningar
Vi rekommenderar att börja med att definiera vad ni vill uppnå med förändringen innan den slutliga lösningen bestäms.
Det ger möjlighet att undersöka flera alternativ.
När är konstruktören aktuell?
Konstruktören arbetar med byggnadens bärande konstruktion.
Det kan bland annat handla om:
bärande väggar
balkar
pelare
bjälklag
takkonstruktion
grundläggning
Om en arkitektonisk förändring påverkar någon av dessa delar behöver konstruktionsfrågan också hanteras.
Vad händer om vi vill öppna upp mellan två rum?
Det är ett vanligt exempel där frågan om arkitekt och konstruktör möts.
Arkitektoniskt kan målet vara ett större kök, ett öppnare vardagsrum eller bättre samband mellan två delar av huset.
Men först behöver man veta vilken funktion väggen har.
Enligt Boverket krävs anmälan om ändringen innebär att byggnadens bärande delar påverkas väsentligt, om åtgärden inte redan omfattas av krav på lov. Startbesked ska då finnas innan arbetet påbörjas.
Om den bärande konstruktionen inte påverkas väsentligt krävs inte anmälan enbart av den anledningen.
Boverket anger att det kan vara lämpligt att anlita en konstruktör för att ta reda på vilka delar som är bärande och vilka åtgärder som behöver genomföras.
Varför rekommenderar vi samordning?
När samma projekt innehåller både arkitektoniska och konstruktiva frågor rekommenderar vi att de samordnas.
Arkitektritningarna kan exempelvis visa en större öppning mellan två rum, medan konstruktionsunderlaget behöver hantera den bärande lösningen.
Vår erfarenhet är att det är värdefullt att lyfta konstruktionsfrågan innan en lösning har arbetats fram för långt, särskilt när större öppningar, tillbyggnader eller förändringar av befintlig stomme ingår i projektet.
Vad är skillnaden mellan A-ritningar och K-ritningar?
A-ritningar är en vanlig benämning på arkitektritningar.
De kan exempelvis omfatta:
planritningar
fasadritningar
sektionsritningar
K-ritningar är konstruktionsritningar och behandlar byggnadens konstruktion.
Vilka handlingar som behövs och hur detaljerade de ska vara beror på projektet och vilket skede det befinner sig i.
Behöver man alltid båda?
Nej.
Ett projekt där enbart planlösning och utformning studeras behöver inte automatiskt innebära att konstruktionshandlingar måste tas fram.
På samma sätt kan ett begränsat konstruktionsuppdrag finnas utan ett större arkitektuppdrag.
Vi rekommenderar därför att utgå från själva projektet och först identifiera vilka frågor som behöver lösas.
Planerar du en ombyggnad?
Vi hjälper till med projekt där arkitektur, konstruktion och byggnation kan behöva samordnas.
Det ger möjlighet att utveckla projektet från första idé och arkitektritningar vidare till konstruktionsunderlag och produktion utifrån projektets behov.
Kontakta oss och berätta mer om ditt projekt!
08 541 350 71
